Som jag har väntat och nisströstat när det ena regnvädret efter det andra kastat sig över oss här i öriket.
Skulle det bli en lika dålig vinter som förra året. Kände att jag inte skulle klara det, att humöret och tålamodet dalade.

Men så började det äntligen snöa, små små flingor som det tog lång tid för att skapa något som kan kallas snötäcke. Men skam den som ger sig, nu har vi ungefär en dm snö och det är väl i minsta laget men så underbart att slippa leran och att bli blöt så fort man går ut.

 

Igår kväll var det ett fullständigt magiskt månljus ute som ingen kamera kan göra rättvisa. Månen lyste på allt det vita och lätta flingor flög genom luften. Så vackert att man bara blir stående, lycklig för att få ta del av det ögonblicket.

Igår kväll bestämde jag mig också för att köra släde till jobbet idag. Bäst att ta tillvara på de tillfällen som ges.

 

Så i morse packade jag släde, selar och hundar i båten och körde över till Nämdö. Hade hoppats på att det skulle varit kallt i natt så underlaget hade kunnat frysa till lite men ca 0,5 minusgrader var vad som bjöds och det fick vi ta. Lite tunnt snölager i skogen så belagen har fått lite stryk idag, ändå klarat sig bättre än jag vågat hoppas på.

Bägge hundarna var supertaggade och jobbade så himla fint att jag bara jublade och sjöng så där fantastiskt "vackert" som man gör när livet leker.

Gladaste överraskningen i dag var Storm, han tyckte verkligen det var jättekul att dra och jobbade med sträckt lina hela vägen fram. Han är ju egentligen pensionerad men kortare sträckor har jag ändå hoppats att han skulle kunna gå här hemikring, och om han gjorde! Alldeles varm i hjärtat, älskade hund <3
På hemvägen på eftermiddagen gjorde sig hans gamla kropp dock påmind, Frey fick dra tyngsta lasset och jag sprang mest bredvid.

 

Nu är vi hemma igen och jag är sådär skönt nöjd som man är när man jobbat tillsammans med sina hundar och haft en härlig upplevelse tillsammans. Hundarna snusar gott och är helt säkert nöjda de också.
Harmoni i själen på oss alla tre <3