Det är din födelsedag idag Storm, min Storm....

Minnen poppar upp under hela dagen. Minnen från när du föddes, hur nära det var att du och din syster Himla inte klarade er.
Dagen då vi hämtade dig, hur du satt i min famn och att jag knappt vågade röra mig. Hur du genast och utan omvägar gick rakt in i mitt hjärta när vi satt där i bilen på väg hem för första gången.
Det var vi helt enkelt, du och jag 💕
 
Stunder tillsammans, nästan alltid tillsammans, du och jag. En ordlös kommunikation som inte innefattade någon annan.
Allt vi gjort och upplevt tillsammans, alla äventyr. Även den enklaste skogsvandring kunde bli ett spännande äventyr med dig som sällskap.
 
Hur väl du tog hand om Frey när han kom och hur jag tänkt att du skulle hinna ta dig an Samson och visa honom tillrätta i livet......
 
Hur åldern började ta ut sin rätt......och när jag tänker på vår sista dag tillsammans går det inte längre att hindra tårarna som faller.
 
Ditt minne lyser starkt min vän och du fattas oss 💖
 
 

Nästan fyra månader

Jaa, så lång tid har gått sedan slagsmålet då allt rasade.
Lång tid med hårt arbete och planering, motgångar och glädjeämnen.
 
Ett tag var jag så nära att välja omplacering att jag hade börjat på ett tårdrypande mejl till vår uppfödare. Men jag kunde inte riktigt förmå mig att skicka det. Idag är jag glad att jag raderade det.
Vi är på inget sätt i mål ännu men läget är så mycket förbättrat att jag på riktigt börjar tro att vi kommer att lösa detta.
 
Numera tar jag ensam ut dem på långpromenader i skogen och det går fint, jag har alltid ett extra öga på Samson och vad han kan hitta på och Frey har ett lite längre koppel än Samson. Men såhär långt råder en vänlig stämning och killarna gör lekinviter mot varandra. Dock är Samson fortfarande för burdus i Freys ögon så han vänder bort ganska omgående och jag får hålla tillbaka lillebror.
 
Inomhus har de fortfarande en varsin del av huset, vi skyndar mycket långsamt på den fronten.
Men under veckan som gått har vi infört gemensam mystid i soffan. Det innebär att bägge är med oss i varsin ände av soffan med oss i mitten, de tycker båda att det är jättemysigt, rullar ihop sig och njuter. Och viktigast av allt, bägge är helt avslappnade i situationen!!
Det här är en jättestor seger i mina ögon!
Det brukar sluta med att Samson somnar och blir kvar i soffan hela kvällen medan Frey ligger kvar tills han tycker det blir för varmt, då går han ofta tillbaka till mattan under köksbordet som är hans favoritplats.

För ett par veckor sedan flyttade vi in i vårt nya lilla hus och jag var lite orolig att det skulle påverka stämningen hundarna emellan. Jag var beredd på att hundarna skulle blir oroliga och att vi skulle få backa flera steg i våra övningar. Men de har anpassat sig både snabbt och bra till sitt nya hem och det har gått mycket bättre än jag vågat hoppas.
 
Jag måste få framhäva en figur som haft en jättestor och för mig helt avgörande roll i att vi nått så långt som vi gjort. En figur som vuxit i rollen och visat både klokhet, tålamod och lugn i alla upptänkliga situationer och som jag kunnat lita på helt och hållet. Utan hans fantastiska insatts hade nog inte Samson varit kvar hos oss längre.
Den jag pratar om är Frey, älskade fina och underbara Frey! Han har varit så otroligt duktig och tydlig. Ibland får jag hjälpa honom att få Samson att förstå, men jag tror att han sakta börjar få sin lillebror att fatta att man måste lyssna på andra.
Lilla Frey som tidigare vandrade lite i skuggan av Storm har vuxit upp till en balanserad och mycket klok hund och jag är så oändligt glad och tacksam att ha honom vid min sida 💕
 

Försiktigt optimistisk

Lång tid har gått och gudarna ska veta att jag mer än en gång tänkt ge upp och inte orkat längre. Många tårar av besvikelse och maktlöshet.
 
MEN! Vi satte in ett kastreringschip på Samson för ca 6 veckor sedan och då bestämde vi förstås också att vi skulle vänta den tid det tar för chipet att börja verka. Syftet var att få Samson mindre hetsig, något som man aldrig i förväg kan veta om det fungerar eller ej. 
Sedan ett par veckor tillbaka har vi faktiskt märkt en förändring i Samsons beteende. Han stirrar inte längre hetskt på Frey och verkar på det stora hela lugnare (förutom de vanliga tonårsknäppigheterna förstås).
Frey känns också mer avkopplad och hela stämningen har förändrats i en positiv riktning.
Vi har dem ännu inte tillsammans inne men går promenader med bägge och de har närmat sig varandra med lekinviter och nosande. Vid ett tillfälle igår fräste Frey ifrån till Samson då han tyckte att han var för burdus och påträngsam, för en sekund fick jag hjärtat i halsgropen men Samson accepterade tillsägelsen och vände undan!
Det är ett väldigt stort framsteg!!
 
Dragträningen har börjat komma igång och Frey går på som vanligt, jag kör dem en och en ännu så länge men hoppas såklart att en dag kunna köra dem tillsammans. Samson har inte riktigt fattat vad jag förväntar mig av honom ännu men stundtals går han så himla bra att jag bara jublar, fantastiska dragegenskaper!
Stundtals befinner han sig också i diket eller hittar på något annat som jag inte tänkt mig, men det finns ju där och när han väl mognat lite och förstår kommer han att bli oslagbar.
 
Vi inser att vi kanske inte kommer kunna ha de här herrarna lika tätt ihop som vi hade Storm och Frey, de behöver båda utrymme var och en för sig och det får vi försöka ge dem. Huvudsaken är att aggressionen försvinner och vi får en fungerande vardag.
 
Så, försiktigt optimistisk är orden som beskriver hur jag känner just nu, och det är så mycket bättre än jag känt på länge. Vi jobbar på, tar oss sakta framåt utan att skynda på någonting, hoppas så innerligt att vi når vårt mål.
Samson 💕
 
 

stormofrey.blogg.se

Livet med mina fantastiska polarhundar Storm, Frey och Samson. Glädje, tårar, lycka och sorg.

RSS 2.0